Valfrihetsmyten

Valfrihet, gärna kopplat till privatisering. Ett poppis begrepp inom allianspartierna, och så även bland flertalet av deras väljare.

Valfrihet att välja vilken skola jag vill ha mina barn i. Valfrihet att kunna välja vilken doktor/sjukhus/vårdcentral jag vill besöka. Valfrihet när det gäller barnomsorg. Men även valfrihet när det gäller föräldraledighet, arbetstider, semester, tv kanaler och valfrihet om jag skall vara med i A-kassa eller ej. Dessutom tycker många att skatterna är för höga, och att man som enskild individ istället skall ha valfrihet när det gäller vart dessa skall gå. 

Och det låter väl bra……om nu ALLA hade möjlighet till samma val och samma möjlighet att välja dom fritt. Men det är ju inte så Sverige ser ut. Den valfrihet som alliansen så hett önskar alla människor baseras på ”marknaden”. Någon som bor i ett mindre, ur marknadens perspektiv, attraktivt område (läs: mindre lönsamt), kommer inte någonsin att få samma valmöjligheter, helt enkelt eftersom utbudet inte finns. Vad är det för valfrihet?

Självklart kan man ju då byta område…om man har råd. Marknaden kommer, helt naturligt, att se till så att ”populära områden” med hög valfrihet, också kommer att vara dyrare att bosätta sig i. Det är en del av marknadsprincipen. Detta i förlängningen innebär en klasskillnad, och barn som växer upp under dessa omständigheter, bereds därför inte samma förutsättningar som andra barn. Sämre skolor, sämre läkarvård, sämre idrottsplatser etc.

Mot detta står en filosofi, att alla människor har rätt till samma möjligheter och samma hjälp. En filosofi som fått ta mycket stryk. ”Då är det ju lika dåligt för alla!” ……jasså? Säger vem?

Av någon outgrundlig anledning, så tror många att bara för att jag kan välja mellan olika alternativ, så är allt bra. Bara för att jag kan jämföra, och hitta det bästa alternativet, så är allt bra. Men…det resonemanget bygger ju bara på att jag åtminstone har ett bra alternativ att välja på. Att ett alternativ är bättre än något annat är ju ingen garanti för att något av dom är bra? Varför skulle det vara sämre med ett bra alternativ, istället för att tvingas välja på 4 dåliga?

Ta den avreglerade elmarknaden som exempel. Det är ingen större skillnad på alternativen, framför allt inte kostnadsmässigt, trots att just priset är det som konsumenterna har mest åsikter om.

Men visst, marknaden kommer ju att sålla bort de minst attraktiva alternativen, de är helt enkelt inte lönsamma. Men det är ju inget som händer så där över en natt, och under tiden, så får en hel del finna sig i att vara utan eller hålla tillgodo med ett dåligt alternativ. Vår ända möjlighet att påverka privata alternativ är rent ekonomiska, och detta har en tendens att vara långrandiga processer.

Alternativet då? Som sagt, alla människor har rätt till samma möjligheter och till samma hjälp. En skola, ett sjukhus, ett dagis. Trist va? Kanske… Men om dessa ägs av samhället d.v.s oss själva, så kan Vi ju påverka kvaliteten på dessa genom Vår demokrati. Jag är ju delägare i den kommunala skolan och jag tror ingen kan komma och påstå att delägare skulle ha mindre inflytande på hur en verksamhet sköts än dess kunder. Dessutom, är Vi ju faktiskt ofta både och, både delägare och kund. Dubbel makt, dubbelt så stor möjlighet att kunna påverka.

Inget land i världen som privatiserat sin sjukvård har sett kostnaderna minska för vare sig staten eller medborgaren, när det gäller sjukvård. Ändå är detta något som Alliansen mer än gärna vill införa mer av i Sverige. Valfriheten i dessa länder när det gäller sjukvård är minimal för merparten. Det är bara dom som har råd, som kan välja.

Jag vill inte ha ett land, där valfrihet baseras på var i samhällsstegen jag befinner mig och på hur mycket jag har i min plånbok.